Maraton

Usch säger jag bara. Är trött som fan. Blä blä blä men äntligen är det över! Jag kämpade på rätt bra ändå, måste jag säga. Kom på 95:e plats av 392 andraårselever, är rätt stolt med tanke på att jag är SÄMST på att springa! Så hurra för det :)
Vi fick sluta tidigare också så jag har tagit det lugnt hemma och tänkte läsa lite manga snart och äta ballerina-kex som jag fick av Vicky-chan ♥

Annars så ja... hade en rätt mysig helg! Rei kom och bodde hos mig från lördagen till måndagen (då vi hade ledigt från skolan), och vi gick en skolfestival på ett universitet med lite kompisar, chillade framför Kalle och Chokladfabriken (på dubbad japanska! Mycket spännnande) samtidigt som vi åt riktig Wonka-choklad, och på måndagen gick vi och såg en jättesorglig film med två av mina klasskompisar. Det var kul! Filmen var bra men sorglig som sagt och alla vet vi ju hur det går får lilla mig när det blir för sorgligt... Haha, när ljusen tändes igen vände sig alla om och skrattade åt mitt rödgråtna ansikte (självklart hade INGEN av de andra fallit en endaste liten tår...!).
Sen gick vi och åt pasta till middag och det var supermysigt! GOTT det är att äta västerländsk mat ibland...!

Sen har jag som sagt haft skola och idag maratonet. Nästa vecka börjar proven igen dock så nu har alla börjat plugga i min klass. Jag ska förstås ta engelskaproven igen, men jag orkar inte plugga. För tråkigt! Haha, nä men jag börjar kanske nästa vecka någon gång... latmask. I helgen ska jag träffa de två andra utbytesstudenterna från min skola för första gången, Klara och Marie. Vi ska till Sakae och äta och shoppa. Det ska bli roligt!

Ja ne　〜　☆

Japanen


Nagoya stations julbelysning! Den är känd för att vara galet vacker, och den gjorde inte mig besviken! Det är som en liten film som spelas upp gång på gång, supergullig var den!!






När vi var och letade efter en pastarestaurang gick vi förbi en Ghibli-butik!! Jag typ dog av lycka och tvingade de andra att stå och vänta på mig när jag kollade igenom allt de hade och spenderade resten av mina pengar på söta saker! Bl a så köpte jag en blå Totoro och en Jiji som jag satte fast på min skolväska tillsammans med mina andra prylar (Två små Totoro, en Chauncey-pokémon, och en glassdrink av pärlor som Kyoko i min klass gjort åt mig):

Min namnsdag!

Ellen smsade precis och skrev grattis, trots att jag själv HELT glömt bort det!

Egentligen var det ju igår, men sen tittade jag på klockan och insåg att det fortfarande är den 18:e i Sverige!

Så gratta mig nu den sista halvtimmen som är kvar〜 haha

Är i bilen påväg till skolan nu. FAN DET ÄR SÅ KALLT!!!

På tunnelbanan

Hej! Jag stirrar på gaijintjejen och pratar om henne högt med mina kompisar för jag tror att hon inte fattar japanska!

För er som fattar Doktor Kosmos-referensen är det kul, för er andra rätt tråkigt kanske, vad vet jag?

Slutade tidigt idag! Lycka...! Vad ska jag hitta på nu i två och en halv timme då... hmm.

Mina tår fryser

Hej folket!

Vilken seg uppdatering! Haha. Förlåt till er alla, det har liksom väckts såna ångestanfall så fort jag tänkt på att skriva, och ju längre jag väntat desto mer har det hänt och ju större har ångesten blivit och BLA BLA men NU tänkte jag skriva något litet bara för att bryta denna ångestspiral och komma igång igen!

Tänker inte skriva om allt som hänt. Det är lösningen på ångesten, förstår ni (hahaha). Nämen, som sagt inte allt men några roliga saker jag gjort tänkte jag nämna!
Jag har varit på Halloween-party med några kompisar från klassen! Det var superkul! Vi åt EN MASSA godis och pratade en massa tjejsnack (jag dör vad söta de är!) och tog bilder och min kompis Kyoko trixade till någon mystisk frisyr på mig som gjorde HELVETISKT ONT att sätta upp! Hitomi som har gjort judo i högstadiet fick stå och agera som någon slags kudde för mig att borra in naglarna i eller slå på för att få utlopp för smärtan, ahahaha. Så här såg det ut:


En mystisk tuperad, plommonstopliknande boll rakt på hjässan! (Ignorera det faktum att jag sitter på en random Eriksdalsskolans Ronja-staty wannabe-metallhäst mitt i centrum, det var efteråt när vi var påväg till ett spelcenter för att ta Halloween-purikura)
Så här såg mitt hår ut när jag tog ut alla nålar och snoddar sen på kvällen:

Min hårbotten gjorde SÅ ONT!! (Ignorera fjortisimagen)

Annars så har jag haft skola, lekt en massa med vänner och ja, haft det allmänt bra. Och ja, som de flesta vet så har jag klagat 24/7 i typ ett halvår nu om att mitt hår hade en mystisk utväxt och det färgade var farligt orange-aktigt, men nu har jag gått till en frisörsalong! Det blev... hemskt när det var nytt. De förklarade för mig att de var tvungna att färga det rätt mörkt för att få bort den ful-gula färgen, men det blev nästan svart! Och kort! Jag bad dem inte klippa särskilt mycket, men det blev typ axellångt...! Usch. Grät i typ en vecka innan min värdmamma sa sådär i förbifarten att färgen kommer ju bli ljusare om ett tag. JAHA, det kunde ni väl sagt! Tyckte jag men det hade de säkert, bara det att jag inte lyssnat eller inte fattat. Haha. Så nu är det helt okej! Är helt vanligt brunt nu skulle jag säga, och mitt hår växer ju snabbt så det blir nog som det var snart.

I skolan går allt bra! Jag älskar skolan. Kan inte säga det tillräckligt, haha. Vill bara ge alla en stor blöt kyss för de är så fina! Till och med lärarna älskar jag. Haha. Dock har vi det årliga maratonet som ligger på 3 km nästa vecka så nu springer vi varje gympalektion. Första gången gick helt okej, andra gången lite tuffare, och tredje gången vi sprang hade de utökat sträckan vi sprang med 700 m (något jag förstås inte visste om), så jag dog lite halvt. Eller inte sådär jättemycket, men jag fattade inte hur det kunde bli jobbigare för varje gång vi sprang istället för lättare! Och när vi kom tillbaks till klassrummet och satte på oss kläderna igen (i Japan finns det inte ens möjligheten att duscha om man nu skulle vilja, man går direkt tillbaks och fortsätter med lektionerna) så skrattade min roligaste, finaste kompis Sachi till och sa "Moa no kao wa ringo mitai!" (Ditt ansikte liknar ett äpple). Ajaj tänkte jag och gick till badrummet bara för att mötas av en människa i spegeln som inte kan, inte FICK vara jag! Ända fram till lunch satt jag alla lektioner med en tröja över huvudet för att ingen skulle se mitt röda ansikte, hahaha.

Och på senaste tiden har det faktiskt varit ovanligt mycket Sverige-moments i mitt lilla japanska liv härborta. Häromdagen kom min klasskamrat Erina fram till mig och gav mig ett paket med Annas pepparkakor (dock med cappucino-smak, men jag blev galet glad ändå!) som hon hittat på någon affär här i Nagoya där de säljer godis från världens alla hörn, och när jag sov över hos min vän Haruna i helgen och skulle ta mitt bad på söndag morgon upptäckte jag att på deras lilla chica rosa korg med shampo-flaskor stod det random svenska meningar. Jag tror det var något i stil med:
"Detta färg är mycket vackert. Jag tycker mycket om den. Borta bra men hemma bäst?" Haha. Säkert någon asball designer-japan som valt ett språk på måfå och sen satt sin tillit till Google Translate, hahahaha. Sen kom ett paket igår helt oväntat från min ÄLSKLING FINASTE UNDERBARASTE BÄSTA SÖTASTE GULLIGASTE norska vän Vicky från EF-campet, som just nu bor i Kobe och haft turen att få åka till Ikea i Osaka där hon köpt en massa svenskt godis och skickat till mig! Det är mitt andra paket jag fått här i Japan, men fortfarande inget från Sverige! Bara från andra ställen i Japan. Man får väl hoppas på något till jul............................... gråt gråt.
Sen IDAG så följde jag med mina vänner som hade bibliotek-städning och tittade lite halventusiastiskt igenom den engelskspråkiga avdelningen, bara för att stanna till och gnugga ögonen en smula åt den smala ryggen till Anna Höglunds "Först var det mörkt", på svenska och allt! Så den har jag förstås lånat hem och lagt på mitt nattduksbord för senare nostalgiläsning.

En fantastisk nyhet som slår allting annat just nu med hästlängder är den att ELLEN MONICA WETTERHOLM (som jag hoppas stavas med C för annars har jag gjort bort mig) kommer till NAGOYA om 16 DAGAR! Lyckan är obeskrivlig!!!!!!!!!!!!!! ☆☆☆
Vi ska se New Moon-filmen tillsammans, prata svenska oavbrutet och hon ska få sova i mitt rum och träffa alla mina kompisar och vi ska sjunga karaoke och ta purikura och bara vara så galna det kan bli! Jag längtar så det knappt finns ord ♥

Nu kommer lite bilder! Skönt att äntligen ha skrivit... aaaaaah lycka. Som efter att ha varit smärtsamt kissnödig. Haha. Puss på er, svennar!

Höst ♥

Kära läsare,

det är med stort nöje som jag berättar att hösten har kommit till Japan! Sådär lagom till Halloween, som var igår förresten, så grattis grattis! Eller vad man nu säger. Haha. Happy Halloween!

Japaner firar inte Halloween på något särskilt sätt men i fredags fick vi spela spel och äta godis i skolan, och läraren satte en liten pumpalampa på katedern som lyste ondsint med sitt orangea sken på oss elever hela dagen. Tjejerna brast ut i "Kawaii"'s (söt) såklart vid åsynen av den och jag undrade om de fattade att det var meningen att den skulle vara läskig... hahaha.

En vecka har gått sen jag skrev sist och sådär halvmycket har hänt egentligen... Vi har som sagt haft test i skolan, och alla japaner pluggade som galningar såklart medans jag tog tillfället i akt att leka med vänner under den fria tiden! Hahaha, dåligt samvete... Det var kul i alla fall, jag åkte till killarnas pojkskola (den vars skolfestival jag var på för ett tag sen, om ni minns) på torsdagen, efter att jag skrev från min keitai på Starbucks förra gången. Det var superkul! Jag var lite tidig (de slutade vid 3), så jag stod utanför stationen och väntade. Det är en konst att vänta snyggt, har jag kommit på! I ett försök att se intellektuell ut drog jag fram min Haruki Murakami-bok ur väskan och lutade mig mot en vägg på ett sätt som jag hoppades såg nonchalant ut men i själv verket var rätt obekvämt (haha). Allt som tiden gick började det långsamt komma fler och fler skolelever vandrandes från skolan påväg hemåt, och när de fick syn på mig började de viska och peka, och jag försökte hålla kvar min coola pose trots att ett ytterst fånigt men lyckligt flin hotade med att sprida sig över hela ansiktet. Hihi! När de kom tillräckligt nära för att jag skulle kunna höra vad de sa kunde jag inte hjälpa det längre, och brast ut i ett generat leende, varpå de blev FULLSTÄNDIGT GALNA och skrek "KAWAIIIIIIIII" och "YABAAAAAAII" (Yabai är ett svårt ord att förklara, men det kan översättas som "jävlar" eller "farligt", i detta fallet har det innebörden att jag var lite FÖR söt, hahaha).
Några killar jag kände igen från festivalen vinkade åt mig och ropade "Herro, herro!"... Japaner och engelska, alltså...
Sen kom till slut mina kompisar (utbytesstudenterna + Sho och hans kompis Hayato), vilket jag tyckte var rätt skönt för all uppmärksamhet, hur underbar den än var, började göra mig lite olustig.
Så där har ni mitt lilla äventyr på pojkskolan! Haha. Det får bli fler såna besök... :D
Även när jag promenerar vägen från min egen skola till stationen kan det cykla förbi några killar från andra skolor och vinka, eller som i fredags ropa från andra sidan vägen "Vad heter duuuu??", varpå jag svarade Moa, och då skrek de "Moa-chaaan! Kawaii!!"... Hahaha. Man kan inte få nog med söta pojkar när man går på en flickskola ♥

Annars så kan jag ju berätta att även jag tog två av testen som min klass tog i skolan! Båda engelska, såklart. Och det som är kul är ju att mina resultat var... pinsamt... dåliga... Ahahahaha, helt ärligt, hur lyckas man ta engelskaprov på japaners nivå och inte få full pott på båda?! På det ena gick det helt okej, jag fick bäst av alla i klassen, men på det andra fick jag SJUKT DÅLIGT (om man tänker på att jag är jag). Dumma japaner, deras engelska är konstig >_<

Vi har även bytt platser i klassrummet! Först var jag ytterst skeptisk mot att byta ifrån min underbara bänk i raden längst bak, där jag kunde lyssna på iPod och sova utan att någon märkte, till... längst fram. Hahahaha! Så nu MÅSTE jag sova om nätterna för inte kan jag sova lugnt 2 meter från lärarens näsa, heller! (Som tur är är jag inte längst fram I MITTEN, utan längst ut till höger) Hur som helst så tyckte jag sådär först, men tjejerna som sitter omkring mig är jätteroliga så nu har vi massa kul där längst fram istället! Haha.

Sen så har jag nu den här helgen varit i Gifu (prefekturen som ligger norr om den som jag bor i, Aichi, och som är ett populärt turistmål för att det är så vackert), med min kompis Rei från Taiwain och hennes värdföräldrar! Det har varit sååå kul! Vi åkte klockan 10 igår morse med deras bil från Nagoya, och jag och Rei satt i baksätet och åt mandariner och Pocky och pratade med Reis värdföräldrar som är jättetrevliga!! De var väldigt intresserade av Sverige, och att resa över huvudtaget. De tyckte min japanska var jättebra, vilket jag blev glad över! Eftersom Rei inte pratar engelska blev det bara japanska hela resan, vilket var roligt. När jag är med Jonathan, Boss och Logan blir det ju mest engelska (trots att Boss's engelska är... som den är, HAHA), och Sho vill också alltid öva sin engelska med mig, men jag har börjat slå honom varje gång han gör det så från och med nu så pratar jag bara japanska med honom, även om han svarar på engelska ibland (dummis!).
Hur som helst så körde vi bil genom sååå vackert landskap såsom floder, berg och träd vars löv var helt röda och gula eftersom det är höst (hurra, älskar höst!!). Vi stannade lite då och då för att äta glass eller lunch, titta på utsikten vid speciella utsiktsplatser (eller vad det nu kallas), och runt 5 gjorde vi ett stopp i en liten stad som heter Takayama. Vi promenerade runt i den delen som kallas för "Lilla Kyoto" för att atmosfären påminner så mycket om Kyoto, och det stämde! Blev lite längtig efter Kyoto faktiskt, när vi var där. Efter det åkte vi till ett Onsen-spa (varma källor) och badade, vilket var fantastiskt om man bortser från den lilla bagatellen att jag inte klarar av så varmt vatten som det är där! Jag tror det var +50°C eller något sånt, och trots att det var utomhus så åtminstone ansiktet fick en sval bris, så var jag tvungen att gå upp efter ca 5 minuter. Haha. När vi badat klart åt vi en fin middag där på spat, och sen åkte vi utan att stanna hela vägen till huset där vi skulle sova. Det är Reis värdfamiljs landställe, vilket det är väldigt ovanligt att japaner har, och det var så himla häftigt! Byggt snett ut från ett brandt berg omringat av höstlöv, och stort! Två sovrum med typ 6 sängar i varje! Kallt dock, men efter att värdpappan satt igång kaminen blev det snart behagligt. Jag och Rei spelade Uno och åt snacks, och sen spelade vi Slav och President med värdföräldrarna. Haha, japanernas regler är helt annorlunda från svenskars (och taiwanesers, för den delen!), så det uppstod lite frågetecken när alla lade olika saker...! Sen skulle vi gå och lägga oss men jag och Rei satt uppe och pratade en stund först, och Rei kom fram till att mina ögonbryn var för pojkiga så jag fick en nopp-make over sådär runt halv 1 på natten, hahaha. Nu är de jättesnygga och smala, Rei var faktiskt riktigt duktig! Får se om jag kommer orka behålla dem så... Ganbarimasu! (Jag ska göra mitt bästa)
Sen idag åkte vi förbi lite olika sevärdheter på vägen hem men det började regna så vi skyndade oss tillbaks till bilen. Alla var rätt trötta och jag och Rei somnade i baksätet, men jag vaknade igen lagom till att höra bilradion slå över till något matprogram och nämna Sverige, varpå jag och värdföräldrarna spetsade öronen och lyssnade spänt till den stackars japanen som djärvt försökte uttala "Kroppkaka". Ahahahahaha! Sååå roligt! Kuroppukaaaka. Jag typ skrattade ihjäl mig, och värdföräldrarna frågade om jag visste vad det var. Ja, sa jag och blev alldels varm och hjärtat. Sverige... ♥

Imorgon är det skola men på tisdag är det lovdag här i Japan! Då ska jag på Halloweenparty hos min kompis Haruna, det ska bli superkul! Skriver om det när jag får tid. Hoppas ni inte alldeles dör därborta i väntan på mina inlägg!

Så, glad första novemberdag! Kan inte fatta att jag varit här i snart 2 och en halv månad... Galet. Tiden går så fort! Jag saknar Sverige såklart men vill inte åka hem, haha! Eller liksom, och jag fick komma hem i en vecka eller så, bara för att ladda om batterierna och göra svenska saker, så skulle det vara perfekt. Men inte mer :D

Bye bye på er!

Japanen